Dina 6 känslomässiga behov och Maslows behovstrappa

För att leva här på Jorden behöver vi tillgodose våra behov, som är både fysiska och psykiska. De fysiska behoven känner vi väl till: luft, värme, vatten, skydd, sömn, mat, toalett, aktivitet, sex och vila. Att vi även har psykiska, känslomässiga behov tänker vi kanske inte lika ofta på, men medvetet eller omedvetet strävar vi hela tiden efter att tillgodose dem.

I den här bloggartikeln förklarar jag de sex känslomässiga behoven enligt Tony Robbins och hur prioriteringen mellan dem påverkar vår livskvalitet. Sedan gör jag en jämförelse med Abraham Maslows behovstrappa, även kallad behovspyramid, med fem nivåer. På slutet ställer jag några frågor till dig så att du kan utvärdera hur väl du själv tillgodoser dina känslomässiga behov.

De sex mänskliga behoven enligt Tony Robbins

6 känslomässiga behov enligt Tony Robbins

Våra sex känslomässiga behov enligt Tony Robbins

Trygghet

Vårt behov av säkerhet och kontroll är en överlevnadsfunktion. Att känna oss trygga är därför vårt första känslomässiga behov enligt den världsberömde livscoachen Tony Robbins [1]. Vi behöver försäkra oss om att vi dels kan undvika smärta och dels kan finna tillfredsställelse. Instinktivt prioriterar de flesta av oss kontroll och förutsägbarhet framför spänning och förändring. Har vi tidigare i livet blivit skrämda eller upplevt mycket stress har vi ofta större trygghetsbehov, likaså om vi har blivit överbeskyddade.

Variation

Blir det för tryggt blir det tråkigt och vi upplever leda, eftersom vi även behöver spänning och variation i våra liv. Vi behöver förändring, nya stimuli och utmaningar för att inte stagnera. Vi behöver ibland känna oss som äventyrare och komma i kontakt med vår inre upptäcktsresande och sökare. Medan en del människor prioriterar trygghet och kontroll till den grad att de till sist inte vågar gå utanför dörren, finns det andra människor som istället prioriterar spänning och ägnar sig åt extremsporter och annat som ger adrenalinkickar.

Bekräftelse

Vi behöver alla i olika utsträckning uppmärksamhet och bekräftelse. Att vara unik, speciell, duktig, kompetent, viktig och behövd kan ge känsla av status. Då upplever vi att vi duger och är värda kärlek. Det är just detta det bottnar i – att vara värd kärlek. Vår självkänsla*, d.v.s. hur mycket vi värderar oss själva, grundläggs i barndomen och när självkänslan brister är bekräftelsebehovet större. Vanliga sätt att uppnå känsla av status är genom arbete, karriär, kunskaper, titlar, familj, barn, bilar, hus, kläder, prylar, idrott och att hjälpa andra.

Kärlek & gemenskap

Vi behöver alla uppleva en känsla av närhet och gemenskap med någon eller något. Gemenskap och samhörighet kan vi uppleva med en eller flera människor, djur eller naturen. Med en annan människa kan vi uppleva kärlek och intimitet, både kroppsligt och själsligt. Kärlek gör att vi känner oss levande. Det är vad vi alla vill ha och behöver mest. Kan vi inte få mänsklig kärlek kanske vi skaffar ett husdjur. Finner vi ingen kärlek vill vi åtminstone uppleva gemenskap, och det kan vi göra tillsammans med andra som delar samma bakgrund, intresse eller problem som vi själva.

Utveckling

Behovet av utveckling handlar om viljan att lära sig, förstå och att ha mål och visioner att sträva mot. Vi drivs till att utöka våra resurser genom att expandera vår kapacitet, förmåga eller förståelse. Vi kan utvecklas genom till exempel studier, meditation eller genom att ta oss an utmaningar och övervinna rädslor. ”Varje problem är en gåva. Utan problem skulle vi inte utvecklas”, säger Robbins. Han kallar detta behov för ”growth” som också betyder tillväxt. Han säger ”you either grow or die”, d.v.s. antingen så utvecklas du eller så dör du, med vilket han menar att vi dör själsligt om vi inte får chansen att utvecklas.

Att bidra

Vi behöver på något sätt bidra utanför oss själva för att vara riktigt tillfreds. När vi fokuserar på andra och deras behov får livet en större mening. Vi kan ge till, hjälpa, ta hand om, skydda och stödja andra både privat och i arbetslivet. Att ge till andra förutsätter att vi också ger till oss själva. Vi måste åtminstone tillgodose våra egna fysiska behov för att ha energi att kunna fortsätta bidra. Vad gäller våra känslomässiga behov tillgodoses ofta alla de sex behoven när vi bidrar utanför oss själva, vilket kan vara en förklaring till varför många av oss är måna om att arbeta och att bilda familj.

Vilka behov vi prioriterar och hur vi tillgodoser dem avgör vår livskvalitet

Karikatyr av Tony Robbins

Karikatyr av Tony Robbins

De första fyra behoven tillhör personligheten (egot/sinnet) medan de två sista, mer andliga och altruistiska behoven är själens behov, menar Robbins [1][3]. Människans uppfinningsrikedom när det gäller att tillgodose de sex allmänmänskliga behoven tycks vara obegränsad. Naturligtvis finns det både konstruktiva och destruktiva sätt att tillgodose behoven.

Vi har alla samma sex känslomässiga behov, men vilka behov vi prioriterar avgör riktningen i våra liv, enligt Robbins [3]. Om vi har trygghet eller bekräftelse som ett av våra två viktigaste behov befinner vi oss sannolikt i en problematisk situation [2].

Om vi prioriterar trygghet högst blir riktningen i livet att det ska förbli oförändrat, vilket det såklart inte blir i alla fall. För att förhindra förändring kanske vi försöker kontrollera saker i vår omgivning, oss själva och människor omkring oss. Eftersom det finns saker som vi inte kan kontrollera och livet sällan är förutsägbart, innebär ett stort kontrollbehov antingen att vi tvingas begränsa våra liv till de få saker vi kan kontrollera eller att vi är stressade över att inte ha kontroll.

Om vi prioriterar bekräftelse och status högst blir inriktningen att vi måste tävla med andra. Sannolikt behöver vi då ljuga för oss själva om våra förmågor eller omge oss med människor som är mindre skickliga eller kompetenta än vi själva. Lyckas vi sedan bli så bra eller speciella som vi tror att vi behöver för att duga, riskerar vi att distansera oss från andra och gå miste om den kärlek och gemenskap som vi innerst inne längtar efter. Ett annan problem är att den bekräftelse vi kan få av andra är beroende av deras förväntningar och värderingar. Om man prioriterar bekräftelse högst är det därför svårare att följa sina egna värderingar och att vara sig själv.

Maslows behovstrappa

Maslows behovstrappa eller pyramid

Maslows behovspyramid

När Tony Robbins skapade sin modell med de sex känslomässiga behoven inspirerades han av bland andra Abraham Maslow. Robbins modell stämmer ganska väl överens med Maslows behovstrappa/behovspyramid med fem nivåer [4][5][6]. På första nivån finner vi de fysiska behoven som jag nämnde i första stycket ovan. På andra nivån finner vi trygghet, d.v.s. behovet att säkerställa vår fortsatta överlevnad. På nivå tre börjar vi tillgodose behovet av gemenskap. I gemenskapen väcks vårt självhävdelsebehov och vi söker bekräftelse på att vi är värda kärlek. Får vi uppleva trygghet, kärlek och bekräftelse i den gemenskap, familj, som vi växer upp i utvecklar vi en sund självkänsla och vi når nivå fyra.

Det femte och sista behovet är självförverkligande och det kan vi börja tillgodose ordentligt först när de fyra mer grundläggande behoven är tillgodosedda och vi har uppnått en tillräckligt god självkänsla. Det är på den femte nivån som vi fullt ut kan ägna oss åt personlig och andlig utveckling för att kunna bli allt som vi vill och kan vara. Då kan vi ge det personliga bidrag till världen som vi vill och uppleva stor tillfredsställelse av det. Vi har då nått översta steget i Maslows behovstrappa – toppen av pyramiden.

Om vi inte har fått tillräckligt mycket trygghet, kärlek och bekräftelse som små kan vi ha fastnat i en trosföreställning om att världen är farlig och att vi inte duger eller är värda kärlek. Det är då som vi prioriterar trygghet, bekräftelse och status enligt ovan och känslomässigt befinner vi oss då fortfarande på nivå ett eller två. Vi kämpar för att känna oss tillräckligt trygga och viktiga och längtar samtidigt efter att kunna uppleva oss själva som en del i en kärleksfull gemenskap på nivå tre.

Vi kan alltså lyckas bättre eller sämre med att tillgodose våra behov. Vi kan vara relativt trygga och bekväma med hur vi tillgodoser behoven idag fastän vi egentligen, innerst inne, inte alls är tillfreds. Exempelvis om vi prioriterar trygghet och bekräftelse högst kanske vi har ett arbete eller t.o.m. en framgångsrik karriär, samtidigt som vi innerst inne helst vill jobba med något annat. Eller om vi lever i en relation kanske den undergräver vår självkänsla eller så förmår vi inte uppskatta den kärlek och bekräftelse som vi får p.g.a. vår tidigare prägling och låga självkänsla.

Tack och lov behöver vi inte vänta tills vi helt har nått nivå fem innan vi aktivt börjar arbeta med vår personliga utveckling och att stärka den inre tryggheten och självkänslan. Vi har som vuxna möjligheten att gå från att vara mer eller mindre beroende av den trygghet, kärlek och bekräftelse som andra kan ge oss till att bättre börja ta hand om, älska och bekräfta oss själva. Det kan förvisso krävas en del mod för att skapa den förändring som behövs för att vi ska kunna tillgodose våra behov bättre och ta oss uppför Maslows behovstrappa, men enligt min erfarenhet är det mödan värt eftersom belöningen är stor.

Hur väl tillgodoser du dina behov?

Jag har nu fyra frågor till dig genom vilka du har möjligheten att bättre förstå dig själv, dina behov och dina drivkrafter.

Ta fram papper och penna, skriv ner de sex känslomässiga behoven enligt ovan och besvara sedan för vart och ett av behoven följande två frågor:
1. På vilka sätt tillgodoser du detta känslomässiga behov?
2. Hur väl tillgodoser du behovet på en skala från 1 till 10?

Hur väl du tillgodoser behoven kan också säga något om vilka behov du prioriterar. Här kommer två frågor till:
3. Vilka av de sex behoven prioriterar du högst?
4. Skulle du må bättre om du prioriterade dina behov i en annan ordning?

När du har besvarat dessa fyra frågor vet du vilka behov du bör fokusera mer på för att höja din livskvalitet.

Vill du ha hjälp med att bättre tillgodose dina känslomässiga behov rekommenderar jag hypnosterapi. I hypnosterapin kan vi stärka den inre tryggheten och självkänslan vilket gör att behoven av yttre trygghet och bekräftelse minskar. Då vågar vi släppa in mer variation, kärlek och självförverkligande i våra liv och livskvaliteten höjs.

* Som jag ser det är begreppet ”självkänsla” ett mått på hur väl vi värderar och tycker om oss själva, medan självförtroende är ett mått på hur mycket vi litar på oss själva och våra förmågor. Att jag har en god självkänsla innebär att jag bryr mig om, värderar, respekterar och har en positiv bild av mig själv. Med andra ord innefattar begreppet självkänsla här även begreppen självmedkänsla, självaktning, självrespekt och självbild. Jag använder alltså ordet självkänsla som en paraplyterm för alla dessa aspekter av att vara sin egen bästa vän, vilket jag tycker är praktiskt när jag skriver en bloggartikel som denna.

[1] 6 Core Human Needs by Anthony Robbins, Habits for wellbeing

[2] Do you need to feel significant?, The Tony Robbins Blog

[3] Tony Robbins: 6 Basic Needs That Make Us Tick, Entrepreneur Europe

[4] Maslows behovstrappa, Lätt att lära

[5] Behovshierarki, Wikipedia

[6] Abraham Maslow – Hierarchy of Needs, Habits for wellbeing

Nästa inlägg: Krymp din inre kritiker

Prenumerera på nyhetsbrevet och få besked om nästa inlägg och en gratis hypnosinspelning

Följ, gilla och dela gärna:
Follow by Email
Facebook
Facebook
Google+
YouTube
YouTube

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.